Sopsugens historia, utveckling och spridning

2010-talet

Papperskorgar blir självtömmande genom att anslutas till närliggande sopsugar.

Finland får fler sopsugar, bland annat i Helsingfors. Frankrike inviger sopsugar i Paris med omnejd.

I Norge tar Bergen det radikala beslutet att som första stad i världen helt ändra sin avfallshantering. Man installerar sopsug i hela staden. Detta blir mycket uppmärksammat och staden vinner flera internationella priser. Innan decenniet löper ut beslutar Tönsberg att följa i samma spår.

I EU-projektet GrowSmarter byggs en sopsuganläggning som dels samlar in data kring systemanvändandet, dels kombinerar sopsug med optisk sortering av olikfärgade påsar. Stockholm stad vinner World Smart City Award 2019 i Barcelona tillsammans med projekte

2000-talet

Hammarby Sjöstad besöks mycket flitigt av politiker och beslutsfattare, arkitekter och stadsplanerare från hela världen – och alla besöker de sopsuganläggningen. Lösningen blir allt mer känd i dessa grupper.

Sopsugssystem skrivs in som standard i både Barcelonas och Stor-Seouls översiktsplaner.

De installeras i spektakulära, omtalade byggprojekt i Mellan-Östern, framförallt i Förenade Arabemiraten och Qatar. Indien tillkommer. En första sopsug i England, i Wembley, tags i drift.

Det marknadsledande företaget Centralsug byter namn till Envac. För att underlätta internationellt arbete. Ungefär samtidigt benämns anläggningarna vakuumsystem. Samma teknik med ett nytt namn.

1990-talet

I början av 90-talet invigs så den första sopsugen för källsorterat material i Eriksberg i Göteborg.

Tekniken sprider sig till Norge, Tjeckien, Spanien, Portugal, Syd Korea, Singapore och Kina.

Nu utvecklas ytterligare en typ av sopsug, den mobila. Den blir vanlig framför allt i Skandinavien.

Världens största allmännyttiga bostadsbolag, i Hong Kong, beslutar att sopsug ska vara standard i all deras nybyggnation.

Svensk miljöteknik får stor uppmärksamhet internationellt inte minst genom Hammarby Sjöstad, som tidigt blir en av de mest omtalade och välbesökta modellerna för hållbar stadsplanering och utveckling.

1980-talet

Mottagningsstationen, terminalen, som till en början var en rejält tilltagen byggnad, utvecklas i ett mindre format för mindre bostadsområden.

En helt ny typ av system utvecklas, för att hantera stora volymer matavfall från industriella kök som cateringanläggningar på flygplatser, restauranger och saluhallar.

Svenskarna börjar tidigt att källsortera. Sopsugen måste anpassas för att kunna hantera detta. Det skissas på lösningar för att kunna transportera källsorterat material i ett och samma rör och enkelt fördela det i olika containrar i terminalen.

Asien får sin allra första sopsug, i huvudkontoret på en välkänd storbank i Hong Kong. Tekniken blir populär i Japan och prövas i Saudiarabien och Irak.

1970-talet

Tekniken förfinas och styrsystemet börjar datoriseras. Det går att fjärrstyra och övervaka driften centralt.

I sjukhussystemen ritar man in ett parallellt rörnät och kan hantera både sjukhustvätt och -avfall.

I Sverige byggs miljonprogrammet och de moderna systemen installeras i många av de nya områdena.

Tekniken exporteras till bl.a. Danmark, Frankrike, Ryssland, Tyskland och USA.

1967

Sundbyberg Kommun inviger världens första sopsug för hushållsavfall i bostadsområdet Ör-Hallonbergen.

1961

I oktober invigs världens första sopsuganläggning på sjukhuset i Sollefteå. Mer än ett halvsekel senare är den fortfarande i drift.